Tulisijojen käyttö ja päästöt pääkaupunkiseudulla vuonna 2023

Utsläpp från vedeldning har en betydande inverkan på människors hälsa eftersom utsläppen uppstår i bostadsområden och kommer in i den lokala andningsluften. Denna rapport innehåller information om användningen av eldstäder i småhus i huvudstadsregionen och en uppskattning av utsläppen från eldstäder. Med småhus avses i denna utredning hus med en eller två bostäder, det vill säga enfamiljshus eller andra fristående hus med en bostad samt parhus. Enligt denna utredning finns det 75 034 småhus i huvudstadsregionen.

Uppgifterna om vedförbrukning och eldstädernas användning baseras på en enkät som skickades till småhusinvånare i huvudstadsregionen våren 2024. Enkäten gav information om bland annat förekomsten och åldersfördelningen av olika typer av eldstäder samt mängden ved som används i dem. Baserat på dessa uppgifter och den senaste kunskapen om utsläppsfaktorer gjordes uppskattningar av utsläppen från vedeldning i småhus för olika luftföroreningar. För partiklar, svart kol och bens(a)pyren undersöktes även den geografiska fördelningen av utsläppen med en noggrannhet på 100x100 meter över hela huvudstadsregionen.

Enligt enkätens svar används ved i 77 % av enfamiljshus och i 54 % av lägenheter i parhus i huvudstadsregionen. I genomsnitt eldas 1,08 kubikmeter fast mått av ved om året (k-m³/år) i enfamiljshus och 0,54 k-m³/år i lägenheter i parhus. I genomsnitt eldas 1,07 k-m³ ved per år i småhus i huvudstadsregionen, vilket totalt motsvarar cirka 80 645 k-m³ per år i hela huvudstadsregionen. De vanligaste eldstäderna är värmelagrande spisar och vedeldade bastuugnar, och det är också i dessa som mest ved eldas. Därför står de för den största delen av utsläppen från vedeldning i regionen. Av den totala vedanvändningen i huvudstadsregionen eldas 50 % i värmelagrande spisar och 20 % i bastuugnar.

Vedförbrukningen varierar mycket mellan enskilda hus. Naturligtvis är vedförbrukningen störst i hus som värms med ved. Ved som huvudvärmekälla är dock sällsynt i huvudstadsregionen (cirka 1 % enligt denna och HRM:s tidigare utredning). Bland andra huvudvärmekällor är den genomsnittliga vedförbrukningen per hus störst i eluppvärmda hus (1,3 k-m³/år) och minst i fjärruppvärmda hus (0,5 k-m³/år). De flesta av de som svarade på enkäten uppskattade att vedförbrukningen kommer att förbli densamma under de kommande 5 åren.

De årliga utsläppen från vedeldning i småhus i huvudstadsregionen är följande: partiklar (PM_2,5) 105 ton, svart kol (BC) 33 ton, benso(a)pyren (BaP) 117 kg, kolmonoxid (CO) 2249 ton, flyktiga organiska föreningar (VOC) 231 ton, kväveoxider (NO_X) 51 ton och svaveldioxid (SO₂) 3 ton. Vedeldning i småhus står för en betydande del av PM_2,5-, BC-, BaP-, VOC- och CO-utsläppen i huvudstadsregionen. Till exempel är partikelutsläppen från eldstäder nästan dubbelt så höga som partikelutsläppen från biltrafikens avgaser i huvudstadsregionen.

Utsläppen från vedeldning kan påverkas av valet av eldstad, vedeldningsmetoder och bränslekvalitet. Enligt enkäten använder de flesta torr ved och förvarar veden så att den förblir torr. 3 % svarade att de eldar skräp (kartong, papper, plast- eller kartongförpackningar etc.) och 45 % använde dem som tändmaterial.